Irländsk röd och vit setter
En vänlig, intensiv och livlig setter som är lättlärd, men något mer reserverad mot främlingar och något vaksammare än de andra setterraserna.
Så ser irländsk röd och vit setter ut
Fler bilder på rasen. Alla foton kommer från Wikimedia Commons, se fotokrediter.
Foto: Pleple2000 (CC BY-SA 3.0)
Foto: Томасина (CC BY-SA 3.0)
Fakta om irländsk röd och vit setter
- Storlek
- Mellan
- Mankhöjd
- 57–66 cm
- Vikt
- 16–27 kg
- Livslängd
- 11–15 år
- Ursprung
- Irland
- Valppris, uppskattat
- Uppgift saknas
- Prisklass
- Uppgift saknas
- Lätt att äga
- Krävande (2/5)
Med 44 registreringar 2025 ligger Tyskland högst, sedan Norge 24, Storbritannien 22, SKK 18 och Finland 8 – ingenstans mer än ett femtiotal valpar om året. I USA är AKC-placeringen 162.
irländsk röd och vit setter i 22 egenskaper
Varje egenskap är poängsatt 1 till 5 för en välavlad och väluppfostrad individ. Enskilda hundar varierar, och brukslinjer kan skilja sig från utställningslinjer.
Energi och arbete
| Energi | 5/5 |
|---|---|
| Motionsbehov | 5/5 |
| Mental stimulans | 4/5 |
| Träningsbarhet | 4/5 |
Socialt lynne
| Med främlingar | 4/5 |
|---|---|
| Med andra hundar | 5/5 |
| Med små barn | 4/5 |
| Trygg med katt | 2/5 |
| Vaktinstinkt | 2/5 |
| Skällande | 3/5 |
Självständighet
| Självständighet | 3/5 |
|---|---|
| Klarar att vara ensam | 2/5 |
| Passar förstagångsägare | 2/5 |
Päls och skötsel
| Pälsvårdsbehov | 3/5 |
|---|---|
| Fällning | 4/5 |
| Allergivänligare | 1/5 |
| Dregel | 2/5 |
I praktiken
| Funkar i lägenhet | 2/5 |
|---|---|
| Värmetålighet | 3/5 |
| Köldtålighet | 4/5 |
| Löpande kostnad | 3/5 |
| Robust hälsa | 3/5 |
Hur vanlig är irländsk röd och vit setter?
| Land | Register | Rasen | Alla raser | Andel | År |
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | SKK | 18 | 39 304 | 0,05 % | 2025 |
| Norge | NKK | 24 | 23 712 | 0,10 % | 2025 |
| Finland | Kennelliitto | 8 | 37 538 | 0,02 % | 2025 |
| Storbritannien | The Kennel Club | 22 | 161 901 | 0,01 % | 2025 |
| Tyskland | VDH | 44 | 55 053 | 0,08 % | 2025 |
| USA | AKC | plats 162 | 441 126 | 2025 |
Siffrorna kommer från respektive lands kennelklubb. Andelen är rasens registreringar delat med landets samtliga registreringar samma år. AKC publicerar placering per ras, inte antal, så ingen andel går att räkna för USA.
Vanligaste hälsoproblemen hos irländsk röd och vit setter
- Höftledsdysplasi (HD)
- Leukocytadhesionsdefekt (CLAD)
Höftledsdysplasi (HD) förekommer. I avelsstrategin från 2009 hade ungefär en fjärdedel av hundarna från 2000–2007 röntgats: av dessa 18 var 17 fria (grad A eller B) och en hade grad D. SKK kräver officiell höftledsstatus hos båda föräldrarna för att valparna ska kunna registreras. CLAD, en recessiv immunbristsjukdom där drabbade valpar tidigt får infektioner med dödlig utgång, har påvisats i rasen: en brittisk studie 2002 fann 6 anlagsbärare bland 76 hundar och en amerikansk studie 7 av 54. Det finns ett DNA-test, brittiska Kennel Club registrerar sedan 2008 bara kullar som är fria från CLAD, och ingen anlagsbärare hade hittats i Sverige när strategin skrevs. Den svenska rasklubben avråder från avel på hundar som inte är konstaterat fria från CLAD, och den förmedlar bara kullar där importerade föräldrar med okänd CLAD-status har testats. Några få hundar med sköldkörtelstörning har rapporterats, och PRA (rcd1), epilepsi, glutenöverkänslighet, kryptorkism och von Willebrands sjukdom anges också förekomma, utan siffror. Den brittiska rasklubben skriver att bakre polär katarakt har visat sig vara av mindre betydelse.
Historia
Rasen är troligen den äldre av Irlands två setterraser: den helröda settern avlades fram ur röda och vita hundar, och i slutet av 1800-talet hade den röda tagit över så helt att den röda och vita ansågs utdöd. Återuppbyggnaden började på 1920-talet, 1944 hade rasen en egen klubb och 1989 erkände FCI den definitivt. Till Sverige kom den 1985.
Träning
Den ska vara mjuk och vänlig till sättet, men under den vänliga ytan ska beslutsamhet och kurage märkas. Den är avlad för att söka i galopp, fatta stånd, resa fågeln på order och apportera efter skott, och rasklubben rekommenderar att minst den ena föräldern har provats med godkänt resultat som unghund.
Pälsvård
Pälsen är kort och slät på kroppen, med långa, silkeslena behäng på öronen och benens baksidor, fana på svansen och ett krås på bröst och strupe, särskilt hos hanar. Pälsen ska inte trimmas och är lättskött.
Motion
Den är en energisk jakthund som behöver mycket fysisk och mental träning varje dag, och den mår bäst när jaktlusten får utlopp.
Passar irländsk röd och vit setter dig?
Testet ställer 10 frågor om hur du faktiskt lever och poängsätter alla 413 raser mot dina svar. Du får en procentsiffra, skälen bakom den och det som skulle bli svårt.