Nederlandse schapendoes
En lätt byggd och fjädrande vallhund: vaksam, glad, modig och vänlig, djupt fäst vid sina egna människor och oftast lätt ihop med andra hundar och djur.
Så ser nederlandse schapendoes ut
Fler bilder på rasen. Alla foton kommer från Wikimedia Commons, se fotokrediter.
Foto: Canarian (CC BY-SA 4.0)
Foto: Gautier Bichard (Public domain)
Fakta om nederlandse schapendoes
- Storlek
- Mellan
- Mankhöjd
- 40–50 cm
- Vikt
- 12–25 kg
- Livslängd
- 12–15 år
- Ursprung
- Nederländerna
- Valppris, uppskattat
- ca 22 000 kr
- Prisklass
- Under snittet (2 av 5)
- Lätt att äga
- Snitt (3/5)
Ingenstans vanlig, men störst i Sverige av de länder som räknas: 76 SKK-registreringar 2025, mot 49 i Finland, 39 i Tyskland, 30 i Norge (placering 117) och 18 i Danmark 2024. Det betyder att det föds svenska kullar, men att urvalet är litet.
nederlandse schapendoes i 22 egenskaper
Varje egenskap är poängsatt 1 till 5 för en välavlad och väluppfostrad individ. Enskilda hundar varierar, och brukslinjer kan skilja sig från utställningslinjer.
Energi och arbete
| Energi | 4/5 |
|---|---|
| Motionsbehov | 4/5 |
| Mental stimulans | 4/5 |
| Träningsbarhet | 4/5 |
Socialt lynne
| Med främlingar | 3/5 |
|---|---|
| Med andra hundar | 4/5 |
| Med små barn | 4/5 |
| Trygg med katt | 3/5 |
| Vaktinstinkt | 3/5 |
| Skällande | 3/5 |
Självständighet
| Självständighet | 3/5 |
|---|---|
| Klarar att vara ensam | 2/5 |
| Passar förstagångsägare | 3/5 |
Päls och skötsel
| Pälsvårdsbehov | 3/5 |
|---|---|
| Fällning | 3/5 |
| Allergivänligare | 2/5 |
| Dregel | 1/5 |
I praktiken
| Funkar i lägenhet | 2/5 |
|---|---|
| Värmetålighet | 2/5 |
| Köldtålighet | 5/5 |
| Löpande kostnad | 3/5 |
| Robust hälsa | 4/5 |
Hur vanlig är nederlandse schapendoes?
| Land | Register | Rasen | Alla raser | Andel | År |
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | SKK | 76 | 39 304 | 0,19 % | 2025 |
| Norge | NKK | 30 | 23 712 | 0,13 % | 2025 |
| Danmark | DKK | 18 | 18 209 | 0,10 % | 2024 |
| Finland | Kennelliitto | 49 | 37 538 | 0,13 % | 2025 |
| Tyskland | VDH | 39 | 55 053 | 0,07 % | 2025 |
Siffrorna kommer från respektive lands kennelklubb. Andelen är rasens registreringar delat med landets samtliga registreringar samma år. AKC publicerar placering per ras, inte antal, så ingen andel går att räkna för USA.
Vanligaste hälsoproblemen hos nederlandse schapendoes
- Höftledsdysplasi (HD)
- Armbågsledsdysplasi
- Progressiv retinal atrofi (PRA)
Räknas som en frisk ras. Av de svenska hundar som röntgades 2004-2014 hade 65 procent höftledsstatus A och 25 procent grad B, 4 procent grad C och 1 procent grad D, 91 procent hade anmärkningsfria armbågar, och av 241 ögonlysta hundar var i genomsnitt 96 procent utan anmärkning. Rasen omfattas inte av något svenskt hälsoprogram, så kraven är rasklubbens egna: båda föräldradjuren ska vara ögonlysta inom ett år före parningen och minst det ena röntgat fritt på höfter och armbågar. Rasen har en egen generaliserad progressiv retinal atrofi, orsakad av en mutation i genen CCDC66 som identifierades 2010, och aveln bygger på DNA-test, där en anlagsbärare bara får paras med en hund som är fri. En enda schapendoes med neuronal ceroid lipofuscinos från en variant i CLN6 beskrevs 2024, vilket gör DNA-test möjligt även för den sjukdomen.
Historia
Kring år 1900 fanns den rufsiga vallhunden överallt på de holländska hedarna, uppskattad av herdarna för sin outtröttliga arbetsglädje, sin intelligens och ett osannolikt hopp. Kynologen P. M. C. Toepoel räddade rasen under andra världskriget genom att avla på de nio hundar han lyckades spåra upp, fyra hanar och fem tikar, och alla schapendoes härstammar från dem. En rasklubb bildades 1947, standarden skrevs 1954, stamboken stängdes 1970, det slutgiltiga holländska erkännandet kom 1971 och FCI godkände rasen 1991.
Träning
Den är framavlad för att valla får ensam i ödsliga marker och tänker därför själv, och den sätter egna regler om den inte får några. Vänlig konsekvens gör den till en utmärkt kamrat i lydnad, agility, nosework och spår, och få raser hoppar som den.
Pälsvård
En lång och lätt vågig päls med underull, minst sju centimeter över bakdelen, som varken klipps eller trimmas. Täckhåret släpper inte, men underullen fäller mer eller mindre hela tiden, så pälsen behöver borstas igenom så ofta att den hålls fri från tovor - och kammas nästan dagligen under de månader då valpullen släpper.
Motion
En timme eller mer riktig aktivitet om dagen. Rasen är byggd för uthållighet, fart och snabba vändningar, och lugna promenader räcker inte.
Passar nederlandse schapendoes dig?
Testet ställer 10 frågor om hur du faktiskt lever och poängsätter alla 413 raser mot dina svar. Du får en procentsiffra, skälen bakom den och det som skulle bli svårt.